Det första kan aldrig vara det sista

Jag önskar inte mitt papper tomt, sanningen skall klär det likt en klänning på en naken kropp. När jag ser dig i ögonen ser jag något gott, jag vet det finns något jag inte förstått, något som gjort att jag vill söka mera. Söka för att finna. Jag har inte något kvar att vinna hon är en underbar kvinna. Tävlingen har slutat, endast ödet kan dela mig mitt pris.
I stilla nätter förgyller skönheten omgivningen, en glans likt en diamant. Så som den listigaste tjuv stjäler du mina ord. Jag kan endast tänka dem för att inte skriva dem, kanske jag inte förtjänar det som döljs i dem?
I ensamhet dränker du mina tankar, allt där inne har slutat. Inte längre slår eller bankar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0